Guide · Bostadsrätt

Renovera i bostadsrätt – vad säger föreningen?

Uppdaterad 2026-09-06 · Regler & tillstånd

I en bostadsrätt behöver du styrelsens tillstånd för ingrepp i bärande konstruktion, ändring av ledningar för vatten, avlopp, värme eller gas och andra väsentliga förändringar – ytskikt och kök på samma plats är typiskt fritt, men stadgarna skiljer sig per förening, och E25 Bygg tar fram underlaget och anpassar tidplanen efter föreningens beslut.

Bostadsrättslagen sätter grunden, föreningens stadgar lägger till, och styrelsen tillämpar. Här går vi igenom vad som typiskt kräver tillstånd, vad som typiskt är fritt, vad styrelsen brukar vilja se och hur processen ser ut hos oss. Allt villkorat – din förening avgör.

Grunden

Lagen sätter grunden

Bostadsrättslagen ger dig rätt att göra ändringar i din lägenhet – men för vissa ingrepp krävs styrelsens tillstånd. På principnivå gäller tillståndskravet:

ingrepp i bärande konstruktion,
ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten,
annan väsentlig förändring av lägenheten.

Vad "väsentlig förändring" är avgörs i det enskilda fallet, och styrelsen får inte neka utan skäl om åtgärden inte är till skada för föreningen. Utöver lagen kan föreningens stadgar ställa egna krav – till exempel att våtrum ska utföras av certifierat företag, att ombyggnad ska anmälas skriftligt eller att vissa ändringar kräver stämmobeslut. Därför är det första du ska göra att läsa stadgarna och prata med styrelsen.

Kräver tillstånd

Typiskt tillståndspliktigt

Åtgärder som i de flesta föreningar kräver styrelsens godkännande – varje rad villkorad av din förenings stadgar:

Att flytta köket eller ett badrum – det rör vatten och avlopp och ofta bärande delar. Så gjordes det i vårt typprojekt på Östermalm, där köket flyttades till inre hallen för ett extra sovrum.
Att riva eller ta upp en öppning i en vägg som kan vara bärande.
Att bygga ett nytt badrum eller gäst-WC där det inte fanns ett.
Att ändra stammar eller koppla om värme.
Att göra om tätskiktet i ett våtrum – många föreningar vill godkänna utföraren och få dokumentationen.
Att inreda vind eller källare som hör till lägenheten.

Fritt

Typiskt fritt

Åtgärder som i de flesta föreningar inte kräver tillstånd – med samma förbehåll:

Nya ytskikt: målning, tapet, golvslipning, nya lister.
Nytt kök på samma plats, så länge vatten och avlopp inte ändras.
Platsbyggd förvaring och snickerier som inte rör bärande delar.
Byte av inredning i badrummet utan att tätskikt eller rör ändras.

Är du osäker på om en åtgärd är fri: fråga styrelsen skriftligt innan bygget. Ett mejl med en kort beskrivning räcker ofta, och svaret är bra att ha sparat.

Underlaget

Vad styrelsen brukar vilja se

Styrelsen behöver kunna bedöma om ingreppet kan skada huset eller grannarna. Det de typiskt frågar efter:

En beskrivning av vad som ska göras, gärna med en enkel ritning – före och efter.
Vem som utför arbetet, särskilt för VVS, el och våtrum: behörighet, auktorisation, försäkring.
Tidplan och hur störande moment – rivning, bilning, stambyten – hanteras mot grannarna.
Ibland ett konstruktionsutlåtande om bärande delar berörs.
Efteråt: dokumentation – kvalitetsdokument från VVS-partnern, intyg om tätskikt, slutbesiktningsprotokoll.

Vissa ingrepp behöver dessutom kommunens anmälan eller lov – bärande delar, brandskydd, ändrad användning. Föreningens ja ersätter inte kommunens. Vilket spår som gäller står i Behöver jag bygglov? Bygglov, anmälan och attefall förklarat.

Husen

Sekelskifte, funkis och 60-tal – olika hus, olika frågor

Föreningens frågor styrs av huset. På Östermalm och i Vasastan är stenstaden från 1880–1910 typisk: stuckatur, spegeldörrar och fiskbensparkett som bevaras, kök som flyttas för att ge fler rum – och stammar av äldre datum där varje ingrepp kräver föreningens godkännande. På Kungsholmen och i Vällingby är det funkis och 50-tal: släta ytor, små badrum som helkaklas med dold rördragning, originalbeslag som behålls. I Solna, Sundbyberg och Järfälla står efterkrigstidens flerbostadshus, där gjutna bjälklag styr hur rör kan dras och där kök och badrum från byggåret byts när stammarna ändå ses över.

Det betyder att "flytta köket" är en förväntad fråga i sekelskifteshuset och en ovanlig i 60-talshuset, och att styrelsen i det ena fallet har färdiga rutiner och i det andra kanske frågar mer. Områdessidorna beskriver hustyperna och vad de brukar kräva område för område.

Grannarna

Grannarna och tiden

Det som oftast går fel i en bostadsrättsrenovering är inte tillståndet utan grannsämjan: bilning klockan sju, vatten avstängt utan förvarning, trapphuset fullt av rivningsmassor. Föreningens regler om arbetstider och information till grannarna är därför lika viktiga som stadgarna. Vi lägger de störande momenten inom föreningens tider, aviserar avstängningar i god tid och håller trapphus och hiss skyddade och rena – det ingår i att ha en kontaktperson som också kan vara föreningens.

Räkna in föreningens handläggning i tidplanen. En styrelse sammanträder kanske en gång i månaden; ett godkännande som behövs innan start kan därför avgöra startdatumet mer än vår kalender.

Hos oss

Så tar vi helhetsansvaret

Vi arbetar i Stockholms alla hustyper – från sekelskifteslägenheter till funkis och efterkrigshus – och det är den bebyggelse våra områdessidor beskriver. Så här ser processen ut hos oss:

Före offerten går vi igenom vad i ditt projekt som sannolikt kräver föreningens tillstånd och tar fram det underlag styrelsen brukar vilja se: beskrivning, ritning, uppgifter om våra partners för VVS och el.
I offerten står vad som förutsätter föreningens godkännande, och tidplanen läggs efter styrelsens beslut – inte tvärtom.
Under bygget har du en kontaktperson som också kan vara föreningens kontakt: om avstängning av vatten, störande moment och tider.
Efteråt får du dokumentationen samlad – det föreningen, försäkringsbolaget och nästa köpare frågar efter.

Vad en totalrenovering kostar per kvadratmeter, och varför flyttade kök och nya badrum är de dyraste posterna, står i Vad kostar en totalrenovering per kvadratmeter? Vad som krävs för att våtrummet ska bli rätt – och godkänt – i Vad krävs för att renovera ett badrum rätt?

Tjänsten